Flat botten

Hen

Av alla ord som slutar på en
tycker jag sämre om men
än hen

Din mamma

Lyckan försökte få glädjen att komma och sätta sig, men glädjen svarade:

– Du är inte min mamma!

Tydlighet

Gamens skri bryter ett ögonblick
av savannens öronbedövande tystnad
I gasellens glasartade blick:
Här är en som led offer för
lejoninnans tydliga käftar

Sofia

Visheten tycks bottna i vattenbrynet
Hon ler mot mig
när jag drar mig en bit upp på land

Där har jag suttit förundrad
och sett henne skjuta ut,
flytande på vågryggarna

Jag har frågat henne
och fått till svar:
Vattenbrynet är hennes hemvist

Viljeyttringar

Viljan hoppar och far,
studsar nedströms i forsande vatten
Hon hamnar under ytan, men
skjuter upp och drar girigt sin anda
Vad händer sedan?

Till slut når hon ner
Där flyter hon på rygg i solens sken
Äntligen fri, överlämnad
Som hon är
Till havet

Historiesyn

Herren Gud,

Himlens och jordens skapare, dyrkad genom årtusenden, dyrkad genom blod och offer, genom lag och ordning, dyrkad genom vrede och hämnd, genom stenar och svärd.

Men,

Vi gick alla vilse som får, var och en tog sin egen väg, men Herren lät vår skuld drabba honom.

Och

Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.

Jag tror att Han tänkte,

De dyrkar mig genom blod och offer, genom lag och ordning, de dyrkar mig genom vrede och hämnd, genom stenar och svärd.

Vid allt detta vämjes jag, de har blivit fiender, jag hatar deras fester. Detta måste få ett slut. Detta är bara sjukt!

Men det var våra sjukdomar han bar, våra plågor han led, när vi TRODDE han blev straffad, slagen av Gud, förnedrad.

Om det behövs

Avsikterna böjer sig
Som strån i vinden
Resans mål förädlas
Likt bilderna i en charterkatalog

Men vågorna skall rulla ut
I sinom tid
Sedimenten skall sjunka
Då kan jag kanske äntligen hjälpa dig

Om det behövs

Metadikt

Radbrutna texter är det mesta jag skrivit
Ofta struntar jag i både rim och reson
Får jag till rytmen har jag turen att tacka
Att stampa takten är inte alls min passion

Mina versmått är ofta bleka och kassa
Små korta stick
Är inte mitt trick
Fast de kan vara så fasansfullt vassa

Permagråa dagar

Redan då du säger hej
Vet jag allt om din dag
Hyllet frös visst
Vinden tar i
Men snön kan vi glömma

Dagen har förflutit lugnt
Idag gick allt så bra
Vintern dröjer
Regn faller på
permagråa dagar

Minnesanteckningar

Jag föds där
Tjugo i tolv
Mars nio sexfem
Trea utav tre

I vår stad
Malmö är det
Föds utan strumpor
Utan tvivel med

Mor minns än
Fader vår ej
Jag växer långsamt
Långsamt? Tiden går!

Är jag glad?
Svaret är nja
Vem fröjdas längre?
Farmor kanske, ha!

Tror på Gud
Bokens ord sant
Tänk inte mycket
Lyfter hatten, hej!

Ord är ord
Bygger upp tro
men tvivel reses
Redan sexton år

Gott och ont
Strider nu hårt
om unge mannen
Själen öppnas, pang!

Ledd långt bort
Harry, aj fan!
Du avsatt, sparkad
Själen ärrad än

Tar en paus
Finner en vän
Kär – ärligt talat
Vägen slingrar bort

Från vår stad
Pausen tar slut
Nu börjar något
Något växer här

Nytt liv gror
Barnet är han
Han, pojken våran
Varför stanna här?

Till en by
Söder ut nu
Ej tillfreds ännu
Läsa boken mer

Svart och vitt
Tydligt och klart
Skall vinna världen
Helig helig, helt…

Ett, två, tre
Barnen blir fler
Jag frågar ofta
stämmer faktiskt allt?

Ger du upp?
Stannar vi nu?
Gud ordar inte
Tystnad råder här

Ett par år
Sedan, hej då!
Nu tappas lusten
Minnen blekes ej

En ny vän
Inte så god
Allt flyter nedströms
Sväljer kväljer, skål!

Jag ger upp
Kraften är din
Jag slutar streta
Lämnar över allt

En gång till
Finner min vän
Hon finner skatter
Smycke – mycket mer

Ett barn dör
Innan ens född
En liten pojke
Några hundra gram

Ger oss rum
Adams plats fylls
Den enes avfärd
låter andra bo

Allt blir bra
Glädjen bor här
Hem bygges nogsamt
Litet – inte trångt

Tid till tid
Flera år går
Vi lever nära
Nära – inte trångt

Vi får plats
Andas lätt nu
Till dessa tider
sluter slutet upp

Sagt är sagt
Tvivlar inte alls
Hon stannar nära
Nära andas vi

Far är rar
Hösten är här
Mor sover inte
Löven blåser av

Vad är Jag?
Frågan ställs ju
när trossen brister
Linjer tunnas ut

Snipp snapp snut
Sagan ej slut
Till dessa tider
allting – sluter upp