Gnossa – Bloggen

Ville du dra mig 
in i den tystnaden där 
själens brus och dån 
stiger och stillas 
Det vore ju ett rum att 
finnas uppdämd i

Jag stillar mig att 
vänta aftonens bleknad 
beredd att hälsa 
tystnadens frihet 
Den tystnaden som är här 
men inte riktigt än

Värmefläktens burr
Du hör det när det tystnar
Tanken kommer hem

Vid kvällsbris söks hon
Men uppströms jag fann henne
Där kärleken bor

Han såg fel, där han stod och blickade ut
Det var inget skepp som han såg
Det var bara allt han förmår

Han kastades hit och dit där han låg
Det var vid drivved han klamrade sig fast
allt vad han förmådde

Stiga upp, andas ut
Falla fritt, andas in
Gå itu, dra en suck
Bli till stoft, ta helt slut

Dra in luft, vakna upp
Släppa ut, lyftas upp
Komma hem, bli till ett
Börja om, bli vid liv

Havet gömmer sig

bakom bränningarnas dån

och ekan blöder

Syftet skall täckas

likt röda löv som faller

skall allt börja om

Sunnan väcker oss

vid våra djupa brunnar

att släcka törsten

Luften hög och klar

skymtas vid horisonten

ett tickande ur

Nystar upp en tråd

för att finna en pojke

i änden på den