Gnossa – Bloggen

Bär mig emot att erkänna en sådan sak förstås. Igår var jag på ett kalas för några vänners 5-åring. Kom i diskussion om trolleri etc och jag föreslog att den omtalade illusionisten kanske använt sig av en s.k Blue Screen varpå Kristian genast hävdade att det heter Green Screen. Vem som hade rätt kan man kolla här

… alla säger att Barack Obama är den förste svarte presidenten i Amerika? Kan man inte lika gärna sig att det blev en vit president igen? Han är ju hälften vit efter vad jag förstått och följaktligen lika vit som svart. Om Obama efterträtt en lång räcka av helsvarta presidenter, hade man då sagt att han var den förste vite presidenten? Tål att tänka på. Mer korrekt vore väl att säga att Obama är den förste presidenten vars ena förälder är svart. Om det nu är viktigt överhuvud taget?

Har de senaste dagarna gått och funderat på förändring. Inte så att jag tänker förändra något särkilt utan mer begreppet förändring. Tyckte att jag kommit fram till en del intressanta iaktagelser på egen hand angående förändring. Insåg när jag slog upp ordet förändring på NE att om jag bara hade varit lite mer studerad så hade jag vetat och kommit ihåg att , jag citerar ”Frågorna om förändringens natur har följt den västerländska filosofin och naturvetenskapen allt sedan dessas begynnelse hos försokratikerna.”

Men jag låter mig ingalunda nedslås av sådant. Ty tanken är ju fri och ordet med för den delen. Jag lutar i alla fall åt att det mesta vi känner till förändras hela tiden, vilket jag anser vara en lika hisnande tanke som att universum är evigt. Vidare kan jag inte komma på någon enda framgång som skett genom stagnation, om det nu är en motsats till förändring, eller stillastående. Alla kända framgångar har kommit till genom förändring. En mycket uppmuntrande tanke tycker jag. Mer om detta lär det bli en annan gång.

har etablerat sig i Sverige berättar bl a tidningen Sydsvenskan. Jag trodde att svart änka var en jättespindel men honan, som är störst, är inte mer än 8-10 mm. Inte större än en vanlig korsspindel alltså, fast giftigare.

frågade en av mina döttrar i morse. Jag berättar inte om denna fråga för att få någon att le över barnets lustiga funderingar utan för att berätta att det är precis sådana frågor som rör något djupt inom mig och är helt i linje med denna bloggs syfte, att reflektera över det till synes självklara.

En fråga av det här slaget visar ju att det finns så oändligt mycket att lära och upptäcka medan vi går på den här jorden. Mig får den att tänka att inte betrakta det obegripliga som en fiende utan snarare som något som finns att lära och att utforska. Det obegripliga är min vän för då det gäller det obegripliga är jag fortfarande ett barn.

Ja, klockorna går om natten, tror jag?