Vad föregående experiment egentligen visar
Vad experimentet egentligen visar är att 50öre * 20 öre = 10 öre.
20 öre = 2/10 kr
50 öre = 1/2 kr
=>
20 öre * 50 öre = 2/10 kr * 1/2 kr = 1/10 kr = 10 öre
VSB
Och simsalabim har vi skapat världens partytrick. För vilken besserwisser som helst inklusive jag själv skulle omedelbart svara att 50 öre * 20 öre = 1000 öre vilket alltså inte stämmer.
Förväxla nu inte detta med 50 * 20 öre för det är något helt annat. 
Räkna med bråk …
… är inte lätt. Min gode vän och kollega Alf-Olav föreslår följande räkneexperiment:
1/2 kr = 50 öre, eller hur?
1/10 kr = 10 öre, eller hur?
1/5 kr = 20 öre, eller hur
Det är också sant att 1/10 = 1/2 *1/5
Då får man ju förmoda att 1/2 kr * 1/5 kr = 50 öre * 20 öre
Och 50öre * 20 öre = 1000 öre = 10 kr
10 öre = 1 kr, eller hur? Vi tar det från början…
10 öre = 1/10 kr =>1=/10kr =1/2kr*1/5kr =>1/2 kr *1/5 kr=50*20 öre =>50*20 öre=1000 öre =>1/10=1000 öre=10kr=>1/10kr=100öre=1kr
Fotnot: Ja, Alf-Olav är norsk, men rätt listig ändå.
Är matematik vackert?
Det finns de som menar att så är fallet. En kollega gav mig idag följande upplysning:
11×11=121
111×111=12321
1111×1111=1234321
11111×11111=123454321
111111×111111=12345654321
1111111×1111111=1234567654321
11111111×11111111=123456787654321
111111111×111111111=12345678987654321
och tro det eller ej
1111111111×1111111111=12345678900987654321
Något gnager
Jag har nog alltid varit en ganska obekymrad förespråkare för marknadsekonomi. Det är väl i sin ordning och rimligt att en vara värderas till vad folk i gemen är beredda att betala? Och mig har det aldrig bekymrat att det finns de som har de bättre än jag och blir rika. För visst är det till nytta för samhället och för mig att entreprenörerna finns, risktagarna som skapar nya jobb och på så sätt bidrar till välfärden i samhället. Detta är ställt bortom allt tvivel för min del.
Men, så är där ändå något som gnager. Är den brännande frågan verkligen i vilken grad det stör mig att andra har det bättre än jag? Jag anar att det borde störa mig i högre grad än vad det gör att jag har det bättre än andra.
Upprinnelsen till den gnagande känslan är något jag hörde på radio för en tid sedan. Det var en markägare i Tanzania, tror jag det var, som hade bekymmer. Han odlade nämligen rosor för export till Europa. I och med den ekonomiska krisen så har vi i Europa inte lika stort utrymme att spendera på lyxprodukter som snittblommor. Och markägaren i fråga hade nu ekonomiska bekymmer till följd av krisen i Europa.
Förutom den sympati man kan känna för denne entreprenör och eventuella anställda som kanske blir friställda pga nedgången så slogs jag av tanken hur orimligt det lät. Afrika är en kontinent som på många håll lider stor brist på mat. Då känns det så oehört fel att odlingsbar areal där nere används för att dekorera våra hus och hem här i Europa, vi som inte lider brist på något.
Vad är det för mekanismer som åstadkommer detta som känns så uppenbart fel? Är det inte samma marknadsekonomi som vi hyllar på hemmaplan. Markodlaren får bättre betalt och tjänar mer pengar på att producera lyx till Europa än på att producera spannmål och baslivsmedel öfr den afrikanska marknaden. Vi å vår sida vill gärna betala så lite som möjligt för de rosor vi vill dekorera våra hem med.
Jag har aldrig tidigare sett sambandet så tydligt. Att det faktiskt stämmer att vår rikedom i väst gör andra fattiga. Vi vill köpa lyx som rosor, kaffe, bränsle till våra bilar osv. Men vi vill inte betala för mycket. Den som säljer till oss vill tjäna så mycket pengar som möjligt, Följden blir att producenterna måste hitta ett sätt att pressa priserna. Leder inte detta till att inte tillräckligt med mat produceras där den verkligen behövs, att kaffearbetare och sockerrörsarbetare får arbeta nder slavliknande former? Det är det som liksom gnager och jag tror vi måste hitta ett sätt att ändra på detta.
Hur många?
Oftast när jag kommer med den här typen av funderingar har jag en uppfattning klar, men i det här fallet vet jag inte. Vad anser du? Hur många leksakshundar syns på bilden? Motivera gärna ditt svar i en kommentar.
Kökkenmödding
I brist på egna uppslag kan jag återberätta förklaringen till ett av orden på NE.se’s framsida. Jag citerar:
”da. køkkenmødding, arkeologisk term: boplatsavlagring av skaldjursskal, uppblandade med djurben, flintavfall, keramik och rester av härdar. Kökkenmöddingar har ackumulerats i förhistoriska kulturer världen över. Avser i Skandinavien främst senmesolitiska avfallsområden vid de danska kusterna.”
Och jag som trodde att jag kände en och annan kökkenmödding.
2009-03-02 Nationalencyklopedin • Kort
http://www.ne.se/artikel/1140009
Värt-att-veta-veckor på Gnossa.
Det är ingen ordning på allting, som Pippi Långstrump säger, på den här bloggen. (Ja, alltså hon säger ju inte det på den här bloggen, då va, utan i sina böcker. Det är den här bloggen det inte är ordning på men det kan ju inte Pippi Långstrump veta. Rackarns vad det skall vara svårt att syfta rätt. (Fast jag tror att kommateringen fixade till det egentligen.) ) Det är för långt mellan inlägg i kategorin Värt att veta! Det är ju hela syftet med denna blogg egentligen. Därför utmanar jag mig själv att under de närmaste 3 veckorna skicka in åtminstone ett inlägg i Värt att veta varannan dag. Samtidigt vill jag utmana alla nästan obefintliga läsare att i kommentarer till detta inlägg komma med era bästa Värt att veta eller som jag föredrar att kalla det, Gnossor. Bästa Gnossa belönas med en egen Gnossablogg med formatet http://förnamnefternamn.gnossa.se.
Alla vuxna befintliga Gnossabloggare utmanas oxå att berätta om allt ni vet och som kan vara värt att veta. Eller förresten det behöver ju inte vara sådan man faktiskt vet utan det räcker om man tycker att något skulle vara värt att veta, vips då har man en Gnossa.
ps. Det är naturligtvis Astrid Lindgrens böcker.
Hur man delar en franskbrödbulle
För man har ju ingen brödkniv i bilen. Men då duger det bra med en dörrnyckel av ASSA-modell.
Rörelse
En rörelse kan avläsas i både tiden och rummet, eller hur? Men nu har väl Einstien bevisat, att för den som rör sig med ljusets hastighet står tiden stilla. Men om tiden står stilla, hur blir det med rörelsen då?
Å andra sidan…
…så är det krav på vinterdäck vid vinterväglag mellan 1 december – 31mars (påföljande år). Lite koll har man ju. Kolla själv